Vi har alla en bild av honom. En blek men välklädd greve i slängkappa som tillbringar dagarna i sin sarkofag och törstar efter blod om natten. Bram Stokers roman Dracula från 1897 har utan tvekan format den gängse bilden av vampyren. I senare versioner av berättelsen har man kopplat samman den blodsugande greven med en verklig historisk person, nämligen 1400-talsfursten Vlad III av Valakiet. Även om sambandet är en efterhandskonstruktion öppnar det upp för en spännande historia som här skildras från flera synvinklar.
I Dracula tar Katarina Harrison Lindbergh med lyssnaren på en vindlande resa, med avstamp i Vlad III:s öde och de skrönor som berättades om honom efter hans död. När skrönorna så småningom blandades med europeisk folktro och folktron blev föremål för skönlitterär gestaltning började vår tids myter om den blodsugande vampyren att ta form. Det är en fascinerande, blodig och rafflande skildring om myt och verklighet kring greve Dracula.
