Ich schreibe, also bin ich Schriftstellerin: Wenn es so einfach wäre, gäbe es die Geschichten in dieser Sammlung nicht. Ist Dichten das große Glück, ein großer Kraftakt - oder beides? Wie entstehen Ideen, aus welchen Situationen und Begegnungen schöpfen Autorinnen ihre Inspiration? Wie finden sie ihre Form? Und wie ergeht es Schriftstellerinnen im Literaturbetrieb? In den Erzählungen, Essays und Gedichten dieses Bandes lassen sich die Autorinnen beim Schreiben über die Schulter gucken. Sie entwerfen Geschichten zu dem Thema, beschreiben die Beziehung zu ihren Figuren, besingen ihre Arbeit mit der Sprache, denken über die Wirkung von Worten und Geschichten nach und plaudern aus der Werkstatt der Büchermacherin. Sie äußern sich über den Beruf, mit dem sie sich ihren Lebensunterhalt und bisweilen auch Ruhm verdienen, und über die Hürden, die zu überwinden sind, wenn sie sich als Frauen, die schreiben, treu bleiben wollen. Humorvoll, selbstkritisch und geistreich und immer unterhaltsam gewähren sie Einblicke in die Arbeit von Autorinnen und das Verhältnis von Schreiben und Leben.

edition fünf

Ein Haus mit vielen Zimmern

La jove Ístina Mavet està ingressada en un hospital mental. Poc importa el que hagi fet per arribar-hi perquè, un cop dins, ja no és considerada una persona; ara és un ésser sense drets, sense dignitat; es converteix en un número sotmès a l'estricta jerarquia del centre, en la qual els doctors són déus indiferents i les infermeres els seus despietats braços executors. La que havia estat una dona ara és un ésser aïllat, desemparat davant el deliri i el maltractament, sota l'amenaça constant de la temuda tortura de l'electroxoc i de la solució final de la lobotomia cerebral. Publicat el 1961, Janet Frame va començar a escriure Cares enmig de l'aigua per recomanació del seu psiquiatre, com unes memòries del seu traumàtic pas per diversos manicomis de Nova Zelanda, però aviat la història se li va escapar de les mans i, navegant en la ficció, es va convertir en el clàssic inoblidable que és avui, i ella en l'escriptora neozelandesa més important.

Cares enmig de l'aigua

In A State of Siege, Janet Frame brings her signature playfulness to paint a thrilling psychological portrait. After the death of her invalid mother, Malfred Signal, a retired New Zealand art teacher, leaves her birthplace in the south for a beach cottage on a sub-tropical island in the north. Freed from endless lessons on still life and the dominating presence of her family, she hopes at last to be alone with nature and the 'room two inches behind the eyes'. But the solitude she has sought mocks her with echoes of her past, when, one stormy night, an intruder pounds ceaselessly and inexplicably on her door. Propulsive yet poignant, A State of Siege is a mesmerizing exploration of the artistic process, of selfhood and loneliness, and of death and its counterpart: the need to survive, to live.

A State of Siege

In ihrem vielleicht schönsten Roman erzählt Janet Frame von einer Frau, die, nachdem sie ihren Ehemann verloren hat, beschließt Schriftstellerin zu werden. Sie absolviert einen Kurs, geht auf Reisen, verliebt sich, heiratet erneut - und wird wieder Witwe. Auf Einladung von Freunden verbringt sie, die Neuseeländerin, den Sommer in Berkeley, Kalifornien, und erbt unversehens das Haus ihrer Freunde, die bei einem Erdbeben in Italien ums Leben kommen. Doch am Ende des Sommers tauchen sie quicklebendig wieder auf. Was ist Realität, was Fiktion, wie glaubwürdig ist die Erzählerin, die sich uns unter verschiedenen Namen vorstellt? Amüsant und detailreich, haarsträubend und bunt, in einer grandiosen Sprache erzählt dieser Roman lauter Geschichten und handelt dabei zugleich vom Schreiben und Erzählen selbst. Und das Maniototo, eine Hochebene in Neuseeland, die die Maori "Blutebene" nennen, ist eine Metapher für die Phantasiewelt der Autorin, für den "Ort der Imagination, den Knotenpunkt zwischen Literatur und Leben" (Manuela Reichart), den Janet Frame mit ihrer unvergleichlichen Sprache sichtbar macht.

Auf dem Maniototo

Janet Frames erster Roman von 1957, der ihren literarischen Ruhm begründete und von den Heimsuchungen einer neuseeländischen Eisenbahnarbeiter-Familie erzählt, wird nach dem großen Erfolg ihres nachgelassenen Romans „Dem neuen Sommer entgegen“ in einer überarbeiteten Übersetzung neu vorgelegt. Die Familie des Eisenbahners Bob Withers in der Kleinstadt Waimaru wird von Unglück und Krankheit geplagt: Eine Tochter, Francie, stirbt durch einen tragischen Unfall, eine andere, Daphne, erkrankt psychisch so schwer, dass sie in eine Heilanstalt eingewiesen werden muss, ihr Bruder Toby hat epileptische Anfälle. Hinter dem Drama der Familie werden aber auch gesellschaftliche Konflikte sichtbar: Kann man im ganz anders gearteten Kosmos Neuseelands einfach die Werte und Bildungsstandards des weißen Europa vermitteln, ohne Rücksicht auf die angestammte Kultur?

Wenn Eulen schrein

Janet Frames autobiographischer Roman erzählt die Lebensgeschichte einer der eigenwilligsten Autorinnen der Weltliteratur. Die junge Janet Frame wächst unter ärmlichen und tragischen Umständen an der Küste Neuseelands auf: ihr Bruder erkrankt an Epilepsie, und ihre beiden Schwestern ertrinken bei Badeausflügen. Nach einem Selbstmordversuch in die Psychiatrie eingeliefert, rettet die junge Autorin nur wenige Tage vor einer geplanten Hirnoperation ein Literaturpreis, und sie wird nach acht Jahren entlassen. «Ein Engel an meiner Tafel» liefert den Beweis für die lebensspendende Kraft der Literatur, erzählt von einer Autorin, die ihr Leben dem Schreiben widmete und bis zum Ende aus dieser Kraft schöpfte. Frames Autobiographie gehört zu den bedeutendsten Beispielen für dieses Genre im 20.Jahrhundert.

Ein Engel an meiner Tafel

La joven Istina Movet está ingresada en un hospital mental. Poco importa lo que haya hecho para llegar ahí, porque, una vez dentro, ya no se la considera una persona; ahora es un ser sin derechos ni dignidad; se convierte en un número sometido a la estricta jerarquía del centro en la que los doctores son dioses indiferentes, y las enfermeras, sus despiadados brazos ejecutores. La que había sido una mujer ahora es un ser aislado, desamparado ante el delirio y el maltrato, siempre bajo la amenaza de ser sometida a la temida tortura del electroshock y a la solución final de la lobotomía cerebral. Janet Frame empezó a escribir Rostros en el agua (1961) por sugerencia de su psiquiatra como unas memorias de su traumático paso por varios manicomios de Nueva Zelanda, pero pronto la historia se le fue de las manos, se desbordó y, navegando en la ficción, se convirtió en el clásico inolvidable que es hoy, y ella, en la más importante escritora neozelandesa.

Rostros en el agua

Hos JANET FRAME befinner sig de flesta huvudpersoner utanför en trygg, »normal« ordning – som sjuka, handikappade eller barn. Utanförskapet ger dem olika slags visionära gåvor. Här kolliderar det inre med det yttre; intensivt lyriskt språk med vardagligt; hänförelse med hårdaste materialism. Den deliriska kvartetten samlar alla Frames klassiska tidiga romaner: Ugglor gråtor [Owls Do Cry, 1957], Ansikten i vattnet [Faces in the Water, 1961], Vid alfabetets gräns [The Edge of the Alphabet, 1962] och Doftande trädgårdar för de blinda [Scented Gardens for the Blind, 1963]. Nyzeeländska JANET FRAME [1924–2004] räddade bokstavligen sig själv med sitt skrivande. Intagen på mentalsjukhus med diagnosen schizofreni avlystes hennes planerade lobotomi när hennes första bok med noveller, Lagunen och andra berättelser [1951], oväntat tilldelades ett av Nya Zeelands stora litteraturpriser. Mot slutet av sitt liv omtalades hon ofta som en kandidat till Nobelpriset.

Den deliriska kvartetten

Toby Withers är epileptiker, därför säger folk i hans nyzeeländska hemstad att han inte kan klara sig i världen. Fast besluten att motbevisa dem beger han sig till London för att skriva sin berättelse om Den försvunna stammen. På båten möter han två andra ensamma resenärer, Zoe Bryce och författaren Thora Pattern. Var och en med sin egen känsla av utanförskap. Thora är den som berättar historien för oss. Hon gör det med en växande känsla av att nästan leva utan språk - vid alfabetets gräns. Språket är för henne ett hårt handlingssystem för de rättanpassade. Ett system som bara genom okuvligt motstånd kan luras att spegla unika livskänslor; människor sådana de verkligen är. Som få andra romanförfattare under 1900-talet, själv med diagnosen schizofreni, uppbringade Janet Frame ett sådant motstånd. Karaktärerna i Vid alfabetets gräns [The Edge of the Alphabet, 1962] går hårda öden till mötes, bara för att de råkar vara annorlunda. I slutändan räddas de ändå av Janet Frames unika poetiska energi. I översättning av Marita Zonabend. Nyzeeländska JANET FRAME [1924-2004] räddade bokstavligen sig själv med sitt skrivande. Intagen på mentalsjukhus med diagnosen schizofreni avlystes hennes planerade lobotomi när hennes första bok med noveller [Lagunen och andra berättelser, 1951] oväntat tilldelades ett av Nya Zeelands stora litteraturpriser. Mot slutet av sitt liv omtalades hon upprepade gånger som en självklar kandidat till Nobelpriset. »Vilken enastående kvinna! Gå igenom allt detta - och sedan bara göra god litteratur av det.« DORIS LESSING, Nobelpristagare i litteratur 2007 »Väldigt få författare sedan Joyce har med sådan precision skildrat en värld av drömmar och illusioner. Genom hela Vid alfabetets gräns håller Janet Frame en stram balans mellan det komiska och det mörka, det alldagliga och det bisarra.« SATURDAY REVIEW »Vid alfabetets gräns knockade mig fullständigt. Janet Frame är Nya Zeelands bästa författare någonsin.« PATRICK WHITE, Nobelpristagare i litteratur 1973

Vid alfabetets gräns

Vera är modern som väljer att leva som blind. Erlene, hennes dotter, vägrar sedan länge att tala. Edward, fadern, har tagit sin tillflykt i ett avlägset land. Bortom dessa karaktärer arbetar ett medvetande som för länge sedan sprängt alla broar till de hemvana, införstådda tolkningarna av världen. För att i stället gestalta en egen, färgstark om än plågad verklighet. Med sin fjärde roman, Doftande trädgårdar för de blinda [Scented Gardens for the Blind, 1963], bevisade Janet Frame en gång för alla sin hypnotiska talang. Det är en roman som bedriver en bakvänd magi med språket, bländar med sin fantasi och tvingar läsaren att konfrontera skräck och ensamhet - men också inger hopp. I översättning av Marita Zonabend. Nyzeeländska JANET FRAME [1924-2004] räddade bokstavligen sig själv med sitt skrivande. Intagen på mentalsjukhus med diagnosen schizofreni avlystes hennes planerade lobotomi när hennes första bok med noveller [Lagunen och andra berättelser, 1951] oväntat tilldelades ett av Nya Zeelands stora litteraturpriser. Mot slutet av sitt liv omtalades hon upprepade gånger som en självklar kandidat till Nobelpriset. »Vilken enastående kvinna! Gå igenom allt detta - och sedan bara göra god litteratur av det.« DORIS LESSING, Nobelpristagare i litteratur 2007 »Helt enastående. Den här boken har den svårfångade kvaliteten som bara riktig litteratur har: den utmanar stereotyper och all gammal prydlig ordning.« SPARERIB »En skildring av mänskligt tillkortakommande, berättad med ett oförglömligt språk och med skönt bruten perception.« SUNDAY STANDARD »Janet Frame är Nya Zeelands bästa författare någonsin.« PATRICK WHITE, Nobelpristagare i litteratur 1973

Doftande trädgårdar för de blinda

Fyra syskon, Teresa, Toby, Francie och Daphne, letar skatter vid soptippen. Det är deras älsklingslekplats, fram till den dag då elden berövar Francie hennes unga liv. Och lämnar de andra åt sina darrande minnen. Barnen i den fattiga familjen Withers är vart och ett på sitt sätt utsatt i världen. Teresa, »Chicks«, skyddar sig som vuxen med en tillkämpad normalitet som hemmafru. Medan Toby, med sin epilepsi, och ännu mer Daphne, med sin »galenskap«, ser sammanhang som inga andra omkring dem. Instängd på mentalsjukhus sjunger Daphne från »det döda rummet« och utmanar läsaren med »bilder av stora skatter mitt i all sorg och förstörelse«; såsom nyzeeländska Janet Frame senare uttryckte sig om sitt eget liv och skrivande. Bara några år innan boken skrevs satt Frame själv inspärrad på sjukhus. Frågan är om tillvaron som en annorlunda människa och kvinna på 1900-talet har skildrats mer akut än i hennes första roman Ugglor gråter [Owls Do Cry, 1957]. I översättning av Marita Zonabend. Nyzeeländska JANET FRAME [1924-2004] räddade bokstavligen sig själv med sitt skrivande. Intagen på mentalsjukhus med diagnosen schizofreni avlystes hennes planerade lobotomi när hennes första bok med noveller [Lagunen och andra berättelser, 1951] oväntat tilldelades ett av Nya Zeelands stora litteraturpriser. Mot slutet av sitt liv omtalades hon upprepade gånger som en självklar kandidat till Nobelpriset. »Vilken enastående kvinna! Gå igenom allt detta - och sedan bara göra god litteratur av det.« DORIS LESSING, Nobelpristagare i litteratur 2007 »Det är sällan man ser en bok som vibrerar av helt fundamentala nerver, men Ugglor gråter är en sådan roman.« NEW LEADER »Isande poetisk.« JANE CAMPION, filmregissör av bl.a. Frame-filmatiseringen En ängel vid mitt bord »Janet Frame är Nya Zeelands bästa författare någonsin.« PATRICK WHITE, Nobelpristagare i litteratur 1973

Ugglor gråter

Ansikten i vattnet är Janet Frames mäktiga och gripande dokumentation i romanform av sin mångåriga erfarenhet som intagen på nyzeeländskt mentalsjukhus under 1940- och 50-talen. Återkommande hot om lobotomi, tortyr med elchocker och ständiga förödmjukelser var hennes vardag under de här åren. Men också en inre värld av underligt klara känslor och tankar, syner och förnimmelser, korrespondenser och sammanhang som inte liknar någon annans. Till sist är det hennes okuvliga vilja att skriva om sitt helvete på sjukhuset, som river de murar som omgett henne. För att få vara i fred var Janet Frame tvungen att bedyra i boken att »ingen av personerna, inklusive Istina Mavet, har någon motsvarighet i verkligheten«, men ingen har betvivlat sanningshalten i hennes skildring av 1900-talsinstitutionernas människosyn. Ansikten i vattnet utkom 1961 som Frames andra roman. Den räknas i dag till de internationella klassikerna från och om förra seklet. I översättning av Annika Preis. Nyzeeländska JANET FRAME [1924-2004] räddade bokstavligen sig själv med sitt skrivande. Intagen på mentalsjukhus med diagnosen schizofreni avlystes hennes planerade lobotomi när hennes första bok med noveller [Lagunen och andra berättelser, 1951] oväntat tilldelades ett av Nya Zeelands stora litteraturpriser. Mot slutet av sitt liv omtalades hon upprepade gånger som en självklar kandidat till Nobelpriset. »Vilken enastående kvinna! Gå igenom allt detta - och sedan bara göra god litteratur av det.« DORIS LESSING, Nobelpristagare i litteratur 2007 »Zombifierad av droger och elchocker, skräckslagen, är Frames huvudperson Istina oförmögen att uppföra sig normalt och blir till sist också bestämd att möta den ultimata kuren: lobotomi... En av världens absolut bästa böcker om att leva i ett fängelse.« THE GUARDIAN »Janet Frame är Nya Zeelands bästa författare någonsin.« PATRICK WHITE, Nobelpristagare i litteratur 1973

Ansikten i vattnet

Välkommen till buktalaren Violet Pansy Proudlocks många komiska och ironiska världar. Hon är även känd som Alice Thumb, skvallertacka av rang. Men egentligen går hon under namnet Mavis Furness Barnwell Halleton, till yrket författare. 	I Janet Frames roman Bodde alltid i Maniototo [Living in the Maniototo, 1979] följer vi Mavis genom två äktenskap som slutar med att hon får begrava sina båda makar. Framför allt får vi följa med under avbrotten och bortflykterna som är del av Mavis försök att färdigställa en roman. Det är en smärtsam och glädjefylld process genom vilken Violet-Alice-Mavis alltid väljer att vara underhållaren – och buktalaren som vågar ta över, och syna, andras tal. 	I översättning av Carin Ardelius. JANET FRAME föddes 1924 i Dunedin på Nya Zeeland. Under sin livstid publicerade hon elva romaner, fyra novellsamlingar, en diktsamling och en barnbok – samt den självbiografiska trilogi som lade grunden till hennes berömmelse och filmatiserades av Jane Campion 1990. Hon avled i födelsestaden år 2004.

Bodde alltid i Maniototo

En av 1900-talets stora självbiografiska romaner »Lysande och oförglömlig.« Betyg: 5 av 5 - Inger Littberger Caisou-Rousseau, BTJ En ängel vid mitt bord är den bok som har kommit att definiera Janet Frames författarskap. Den ingick i en självbiografisk svit, där hon med romanförfattarens skicklighet och poetens känslighet byggde en säregen värld av sina minnen: livet som barn till fattiga järnvägsarbetare, tiden för studier och läsning och - inte minst - de många år då hon satt inspärrad på mentalsjukhus. Och slutligen: inträdet i författarnas spegelstad. »Förlust, död, jag såg allting filosofiskt: jag hade ju fortfarande mitt skrivande, eller hur, och om det blev nödvändigt kunde jag använda mig av min schizofreni för att överleva.« Glas, speglar, reflektioner, upplevelsen av att vara av­skild från omvärlden genom glasskivor eller sjukdomens brutna blick - den författare som växte fram ur denna bildvärld betraktas sedan länge som Nya Zeelands främsta genom alla tider. I översättning av Annika Preis. JANET FRAME föddes 1924 i Dunedin på Nya Zeeland. Under sin livstid publicerade hon elva romaner, fyra novellsamlingar, en diktsamling och en barnbok - samt den självbiografiska trilogi som lade grunden till hennes berömmelse och filmatiserades av Jane Campion 1990. Hon avled i födelsestaden år 2004. »En av de vackraste & mest rörande böcker jag läst. Ett mästerverk.« Jane Campion »En av de stora självbiografierna från 1900-talet.« Sunday Times

En ängel vid mitt bord

relevance|desc

publishdate|desc

publishdate|asc

rating|desc

title|asc

author_lastname|asc

BookBeat gives you access to thousands of audiobooks right on your mobile. Find your next favourite by browsing through our top lists and categories.

Do you like to read books? Discover thousands of e-books at BookBeat. Pick and choose from different genres, such as best-sellers, crime, romance, non-fiction and much more!

Get access to thousands of e-books on your phone. Browse and find your next favorite read today!

On our Bookshelf - Audiobooks

BookBeat lets you enjoy over 1 million audiobooks and e-books on your mobile or tablet. Try for free!

BookBeat - Audiobooks and e-books directly in the mobile. Try for free!

Unless you're out on an adventure, it's better to sign up at the website of {country}.

You can browse and find the most popular authors and books in the BookBeat app here. We’ve got a great selection of various authors and genres, this list will definitely inspire you to a great reading experience in the app!

{AuthorName} books - BookBeat

{NarratorName} as narrator - BookBeat

Are you on the hunt for your new favourite narrator, or do you have a favourite that you want to listen to even more? We've got you covered! We've gathered all of the most popular narrators and the books they’ve narrated here.

Search - BookBeat

Title

Person doing dishes and listening to BookBeat

Author

Janet Frame

Get started with BookBeat today

About us

Follow us

Help and contact

Information

BookBeat

Download BookBeat