Hurra! Hurra! Jag är så gla, så gla! Den blev tryckt - min kria - menar jag. Det blev en bok av den, något som jag knappast vågade drömma om. Peter, min käre broder, förlorade sitt vad och måste punga ut med en och femti som vadet gällde. Men då jag förstod att detta var en alltför stor åderlåtning av hans magra kassa så visade jag mej ädelmodig och gav honom pengarna tillbaka, vilket han till fullo uppskattade.
Vilken underbar dag det var då jag fick veta den stora nyheten att krian skulle komma ut i bokform. Det kändes fullkomligt fantastiskt. Jag vet inte vem som var gladast, mamma eller jag.
