Det var aldrig meningen. Det som skulle ha blivit en fredlig klimataktion med ett livsviktigt budskap, blev en katastrof. Ett naivt attentat med fruktansvärda konsekvenser. Bengalerna skulle ju bara varit symboler. Liksom ambulansen.
Senare skulle händelsen beskrivas så här:
”Detonationen var mycket kraftig och hördes mer än tre kilometer bort. Efter några minuter kom fler smällar. Två personer avled omedelbart, två skadades svårt, och en av dem dog på väg till sjukhuset. Alla fönster i folkhögskolans cafédel krossades av tryckvågen.”
Det betraktades som ett mirakel att inte fler drabbades. Att det var så många som klarade sig. Det här är berättelsen om dem - de elever, skolpersonal, anhöriga, poliser, brandmän och aktivister som ”klarade sig”. Eller …?
